Tänk känslan när man är otroligt hungrig, men får ingen mat. Tänk känslan när man gör allt för att få allt så bra som möjligt, men får bara skit tillbaka. Tänk känslan när man inte kan ha en felfri dag. Och till sist, tänk känslan när man inte trivs där man egentligen ska trivas som bäst.

Det är så mycket jag vill skrika tillbaka, men får inte. Det är så mycket jag vill vara. Fri, lycklig och inte ensam om detta. Det är så mycket jag vill kunna göra. Kunna aldrig tänka på *****, aldrig tänka på hur och varför och leva ensam utan någon som bestämmer över mig.

 

Man brukar säga att man ska ge mer än vad man tar. Och ni ska bara förstå hur mycket jag försöker, hur mycket jag vill att det aldrig ska vara probem. Men ni ser inte det, ni ser bara då jag mår dåligt pga att jag är i tonåren. Tonåren är livets jobbigaste men ändå bästa period. Om ni bara kunde förstå.

 

''I can only give what I have. You own only what you make for yourself and I am doing what I can. I am doing what I can.''

/ Jenny